Årstider

Vinter med grå häst

Den här veckan började med ett efterläntat paket från England. Jag och min dotter Ellinor hade beställt ull och filtnålar från en hemsida thefeltbox.com. Vi fick bl.a ett halvt kg vit fyllull var samt 98 kulörer av fin ull i 10 grams bollar som vi delade i två delar, alla 98 bollarna. Dessutom den finaste kammade långhåriga islandullen i 6 naturfärger. Det var rena lycka att få sätta igång och använda allt det nya.

Det började med en betande schimmel. Det är min tredje häst och de blir bättre och bättre. Här ovanför ser du den tillsammans med Vinter. Sen blev jag inspirerad av en bukett tulpaner och testade att göra en egen. Dessa färger gav mig sådana vårkänslor att jag försökte gestalta våren själv.

Tulpan och vårprinsessa.

Tanken på våren ledde till en svit på fyra årstider. Jag har tidigare arbetat med temat i några små tavlor      c.a 15x10 cm.

Vinter

Vår

Sommar

Höst

Efter den spontana lilla våren tittade jag ut på all snön och på termometern som visade på tvåsiffriga minusgrader. Kallt och vackert vilket fick mig att filta Vinter.

Vinter  18cm

Vinter har brunt som torra löv runt fötterna. Vit rimfrost över hela sig. Blå is och svart hår som kalt björkris.

Sommaren ville jag göra varm, mogen och generös.  Böljande rapsfält och sommarblommor.

Sommar 18 cm

Blond som rågen.

Hösten skördetid och svampplockning. Varma höstfärger. Grön hatt med rönnbärsklase. Rött hår som höstlöven.

Höst 20 cm

När jag kommit så här långt kände jag att min lilla vårprinsessa på bara 13 cm inte passade in bland de andra damerna. Jag fick göra en andra vår. Brunett med ljusgrön basker. Rosa och vitt med vårens blå, gula och rosa blommor.

Vår 19 cm

Här har vi hela gruppen med både stor och lillvår.

Gruppbild med  årstiderna

Tack för denna gången fler inlägg kommer snart.

Anka under utveckling

Anka under utveckling

För något år sen satt jag och lekte med lite modellera och fick till en blå liten anka i rosa hatt.

Blå anka , modellera

  Den såg så uppkäftig ut att jag senare gjorde en variant i lera. 

Anka i hatt, brun och vit lera.

När jag började med filtningen var detta en av de tidigare figurerna jag försökte mig på.

Första filtankan

Denna anka gjorde jag tidigt. Det ljusgula garnet jag testade var svårt att karda och blev klumpigt. Näbben blev för stor, men jag tyckte ändå att jag fångat något av idéen från lerföregångarna.

 

Fluffig gul anka i blå hatt.

Nästa försök blev bättre men denna anka är väldigt fluffig och löst filtad så den trycks lätt ihop när man hanterar den. Jag gillar dock uttrycket.

Gul anka i vit hatt.

Det senaste tillskottet bland ankorna gjorde jag denna vecka. Den är fastare i konsistensen men likanar mer en badanka än förebilderna.

 Så småningom kommer nog fler ankor och fler varianter på temat anka i hatt.

Ankparad

Här simmar hela ankparaden iväg. Tack och adjö för denna gång.

Men till nästa år igen.

Nu är julen slut och bortplockad, men innan allt åker in i förrådet tänkte jag visa årets nykomlingar.

Lucia

Den första icke djur-figur jag gjorde var en lucia som skulle vara till mitt årliga julkort. Jag brukar göra julkorten  själv med motiv från något jag gjort under året,

Tomte

 Sen fick det bli en tomte. Här experimenterade jag med rött akrylgarn eftersom jag inte hade någon röd ull eller rött ullgarn hemma. Akrylgarnet  fick jag tvinna upp och karda. Det blev en annan struktur och inte så fast som ullen kan bli men det fungerade i alla fall.

Julgris

En liten julgris fick hålla tomten sällskap. Jag hade gammalt rosa ullgarn som fick repas upp och bli till en glad liten sittande gris med knorr på svansen.

Juläpple

Fruktskålen inspirerade mig till ett saftigt juläpple. Bör dock ej förtäras. Innanmätet är vit ull men färgerna rött och grönt fick bli med akryl. Akrylgarnet fungerade bättre som ytskikt än till att  bygga en hel stomme.

Julmus

Och så adjö till den lilla julmusen som fick avsluta förra inlägget. Han hör ju hemma i denna julskara.

Hustomta

 Den lilla hustomten som kommit till innan min stora filtvurm började får stå kvar i köket och påminna om att nästa år är det ånyo jul med fler julfigurer.

Tantpower.

Till alla strävande små tanter som sitter i vrårna och knåpar och knepar med broderier och filtning eller målning och författande skrev jag för några år sen en dikt. Jag kände nu att den passade här i min blogg som en programförklaring. Jag vill gärna att det jag pysslar med ska kunna glädja och inspirera andra. Att man även som äldre tant kan få vara med visa vad man gör. Tack för alla fina uppmuntrande kommentarer jag fått genom Ellinors Facebook.

Patetiskt

En patetisk liten gumma,

som lär sig spela trumma,

hon är inte mer patetisk än jag.

Och en liten dam så snäll,

som målar ljus med akvarell,

är ej mindre originell än jag.

Vi är många som vill vara

speciella och unika

och följa vår egen inre röst.

Vi vill inte härma andra

men vill uppmuntra varandra.

Kunna ta och ge varandra lite tröst.

MKF 20070131

Julmus

Eftersom det är tjugondaknut i dag och julen officiellt ska avslutas tar jag farväl med den senaste medlemmen i min filtfamilj, den lilla julmusen. Tack för i år jul och julgran.  Nu längtar jag efter våren.

I nästa inlägg ska jag återgå till berättelsen om mina filtdjur, men nu och då kommer nog en eller annan liten dikt att smyga sig in. 

                                      Sagan om en häst.

Det största projektet jag gett mig på hittills var denna pålle. Den är c:a 2 dm hög och alltså lite längre.

Min första idé var att göra en liten häst med enkla former som "My little pony". Den skulle vara lila eller i alla fall ha lila prickar och rosa man. Men då jag inte hade så mycket av dessa färger beslöt jag mig för att börja göra en vi häst som jag sen kunde klä med färg.

Så här såg alltså början ut. En stor klump av vit ull. Den hade jag förberett genom att repa upp vitt lovikagarn och sen  karda fibrerna. Jag kunde nämligen inte få tag i ull på min garnhandel, så jag fick gå över redan spunnet garn när min första födelsedagsranson av ulltottar  hade blivit uppfiltad.

När jag väl börjat med hästen visade det sig att den ville bli större än jag tänkt mig från början.

Efter någon timme såg den ut så här. Skrangliga ben, stort huvud och fluffig kropp. Ett nyfött föl med åsnehuvud.

 En stund senare hade kroppen börjat stabilisera sig.

Här har benen börjat få fason.

Den har fått hovar men huvuudet är ännu för stort.

Här har hästen fått man och svans och huvudet har fått ögon och mule.

När hästen nu tagit form och börjat likna en riktig häst, kändes det fel att lägga till en massa barnsliga färger. Det blev inte den fantasihäst jag först tänkte mig, utan en strikt vit häst med egen personlighet. T.o.m. skimmelmönster kändes fel.

När min dotter kom hem på besök blev hon överförtjust. Hon har alltid älskat hästar. 

Nästa dag när jag tittade på min häst fick jag se att den fått en morot att äta. Det var min dotter som tyckte den såg hungrig ut.

Från ulltott till en verklighetstrogen ätande häst.

Skatan

Min första skata

Första bloggsidan.

Detta är mitt första blogginlägg. På uppmaning av min dotter har jag startat en blogg där jag kan visa vad jag håller på med på min kammare.

Jag har länge hållit på med att sy små tavlor av garn och pillat till skulpturer av gamla torra träbitar men så till födelsedagspresent i november fick jag filtnålar och ull av min dotter. Det blev en omedelbar förälskelse. På en månad har jag gjort över 30 alster. Djur, figurer mm. På den här sidan tänkte jag presentera en del av dem och hålla den som kan vara intresserad uppdaterad om hur min strävan att bli bättre och bättre går.

Skatan ovan, som för övrigt min syster fick i födelsedagspresent, var det tredje djuret jag gjorde. Bara 2 dagar efter jag fått en filtnål i mina händer. Senare har den fått sällskap av koltrast, rödhake, blåmes och senast en fet gås. Figurerna kommer att presenteras allt efterde kommer till eller i grupp som speciella inlägg.

Kanske ingen kommer att hitta min blogg eller så finns det fler där ute som sitter och pillar med sina händer och kan vara intresserade av vad man kan få till med en liten ulltott och en nål. Troligtvis får jag i alla fall en som följer bloggen, min dotter som vill se hur hennes födelsedagspresent föll ut.

Tack Ellinor för att du introducerade mig i detta hantverk.